Sankt Hans: traditionerna bakom sankthansafton

Varje år samlas danskar kring bål på stranden, i trädgården eller på den lokala idrottsplatsen när sankthansafton kommer. Men vad är det egentligen vi firar, och hur gammal är traditionen? Här får du svaren på datumet, historien bakom bålet och häxan, Midsommarvisan och den folktro som fortfarande hänger kvar kring kvällen.

När är Sankt Hans

Sankthansafton infaller alltid på kvällen den 23 juni, dagen före sankthansdagen den 24 juni, som enligt uppgift är Johannes Döparens födelsedag. Det hänger samman med en gammal dansk tradition där högtider inleds kvällen före själva dagen, precis som vi firar julafton dagen före juldagen. Nästa sankthansafton infaller på en onsdag, nämligen onsdagen den 23 juni 2027.

Sankthansafton de kommande åren

Vad firar vi på Sankt Hans

Sankt Hans är ett gammalt danskt namn för Johannes Döparen, och festen till hans ära fastställdes på 400-talet till den 24 juni, ett halvår före Jesu födelse enligt Lukasevangeliet. Därmed räknas Sankt Hans som en av de äldsta kyrkofesterna. Samtidigt har det moderna firandet rötter i de hedniska midsommarfesterna, som markerade ljusets och sommarens höjdpunkt.

Sommarsolståndet infaller faktiskt den 21 juni, men i Danmark har sankthansafton ändå kommit att uppfattas som midsommarafton och årets kortaste natt. Fram till helgdagsreformen 1770, då antalet helgdagar halverades, var sankthansafton en helgdag. I dag är det inte längre fallet, men traditionen att samlas kring bålet har överlevt reformen.

Bålet och häxan: var kommer traditionen ifrån

Enligt folktron var sankthansnatten laddad med särskild kraft, och man ansåg att häxorna denna natt flög förbi på kvastskaft på väg till Bloksbjerg eller Hekkenfeldt. För att lysa dem hem tände man bål, gärna på höga platser. Även valborgsmässoafton den 30 april kände man till bål, och att seden i dag främst förknippas med Sankt Hans kan hänga samman med kalenderreformen omkring år 1700, då kalendern flyttades fram 11 dagar, vilket gjorde det för kallt att sitta ute på våren.

Själva häxfiguren på bålet är ett nyare inslag. Seden kom sannolikt från Tyskland och blev först vanlig i Danmark på 1900-talet, samtidigt som talet vid bålet och Midsommarvisan blev en fast del av kvällen. De första dokumenterade bränningarna av en docka ägde rum i Kalundborg på 1920-talet. Det finns alltså inget direkt historiskt samband mellan dockbränningarna och häxprocessernas bål på 1500- och 1600-talet, men seden har de senaste åren väckt debatt, eftersom den kan påminna om häxbränningar och uppfattas som kvinnofientlig. Många platser har därför valt bort bålhäxan.

Bål är över huvud taget inte en självklarhet varje år. Efter lång tids torka infördes det i veckorna op till midsommar 2018 eldningsförbud i de flesta danska kommuner. Planerar du bål, är det därför en god idé att kolla om din kommun har infört förbud eller särskilda regler det aktuella året.

Midsommarvisan: vem har skrivit den

Det vi idag kallar Midsommarvisan, är det populära namnet på visan Vi elsker vort land, som Holger Drachmann skrev 1885 till skådespelet Der var engang. Melodin är skriven av Peter Erasmus Lange-Müller samma år, och visan har sjungits vid midsommar sedan början av 1900-talet.

1980 gav Shu-bi-dua ut sin egen version under namnet Midsommersangen, där Drachmanns text sattes till en ny melodi av Michael Hardinger. Det är ofta denna version som sjungs runt bålet idag.

Folktro och vädertecken till Sankt Hans

Ända upp i 1800-talet trodde många att läkeörter som samlades på midsommarnatten hade en särskild kraft, och daggen på gräset tillskrevs en helande verkan. Sjuka vallfärdade till helgonkällorna i hopp om bot, och kring källorna uppstod källmarknader med tält, bodar och gyckel. Det mest kända exemplet är Dyrehavsbakken norr om Köpenhamn, som uppstod på 1700-talet.

Vädret på själva kvällen har också sin egen folktro. Gamla väderregler säger att om det regnar på midsommarafton, ska det regna sex veckor därefter, och att ju mer det regnar på midsommarafton, desto mindre växer hasselnötterna.

Sankthansafton i dag: så här ser den typiskt ut

Idag markeras midsommar med både offentliga och privata arrangemang, och många föreningar står för arrangemang lokalt. Ett typiskt program består av ett båltal, ofta hållet av en person som är känd i lokalområdet, följt av att bålet tänds och Midsommarvisan sjungs tillsammans. På vissa ställen ingår det också fyrverkeri vid midnatt.

Bålplatserna ligger ofta i naturskön miljö vid skog eller strand, där det finns plats för både bål och de många människor som samlas. När bålet har brunnit ner, och mörkret på allvar faller på, kan ett set LED-ljus från butiken vara ett enkelt sätt att hålla lite ljus och stämning i trädgården eller på terrassen resten av kvällen.

Sankthans i andra länder

Midsommar firas inte bara i Danmark. Dagen markeras också bland annat i England, Irland, Tyskland, Spanien, Polen, Ryssland och Frankrike. Firandet står dock starkast i Norden och de baltiska länderna, där de ljusa sommarnätterna ger de bästa förutsättningarna för att samlas utomhus och tända bål.

När det kommer till bålets storlek, håller Norge rekordet. Slinningsbålet i Ålesund var 2016 på 47,4 meter och räknas som världens högsta midsommarbål.

Vanliga frågor

När är midsommar?

Midsommarafton är alltid kvällen den 23 juni, kvällen före midsommardagen den 24 juni. Nästa midsommarafton infaller på en onsdag, onsdag den 23 juni 2027.

Varför firar vi midsommarafton den 23 juni?

Datumet hänger samman med Johannes Döparens födelsedag den 24 juni, och traditionen att fira högtider kvällen före själva dagen, precis som med julafton.

Varför sätter man en häxa på bålet?

Seden kommer från folktron om att häxor flög förbi på väg till Bloksbjerg midsommarnatten. Häxfiguren på bålet kom från Tyskland och blev först vanlig i Danmark på 1900-talet.

Vem har skrivit Midsommarvisan?

Texten till Midsommarvisan, egentligen Vi elsker vort land, är skriven av Holger Drachmann 1885, med melodi av Peter Erasmus Lange-Müller. Shu-bi-dua gjorde 1980 en ny version med melodi av Michael Hardinger.

Är midsommarafton en helgdag?

Nej, inte längre. Midsommarafton var helgdag i Danmark, tills antalet helgdagar halverades genom helgdagsreformen 1770.

Vad händer på midsommarafton?

Vanligtvis hålls ett båltal, varefter bålet tänds, och Midsommarvisan sjungs tillsammans. På vissa ställen är det också fyrverkeri vid midnatt.

Sammanfattning

Midsommarafton är kvällen den 23 juni, då vi med bål, båltal och Midsommarvisan firar en blandning av kristen helgondag och gammal midsommarfest. Häxan på bålet är en nyare sed, som idag ger upphov till debatt, medan folktron om läkeörter, dagg och väderregler fortfarande följer kvällen. Kom ihåg att kolla kommunens regler för bål, och låt gärna några LED-ljus ta över, när flammorna har brunnit ner.

Läs även

• Trädgårdsfestdekor: bord, ljus och trädgård till sommarfesten
• Sommarinredning: Lätt, ljust och livligt
• Så skapar du mys med levande ljus
• Sommarstuga inredning: Avslappnad stil med charm
• Pingst: vad firar vi, och när är det 2027?